26. Presentasjoner: Kompetansebygging. Sted: Vilhelm Bjerknes hus, Aud. 5

Sted: Vilhelm Bjerknes hus, Auditorium 5

Kompetansebygging for deling av forskningsdata (Beste praksis)
Elin Stangeland, Universitetet i Oslo
Live Håndlykken Kvale, Høgskolen i Oslo og Akershus
Sammendrag Presentasjon fra konferansen (pdf)

Baskompetenser i mötet med användere av biblioteketes tjänster (Beste praksis)
Olof Gardell, Göteborgs universitet
Hanna Gustavsson, Göteborgs universitet
Sammendrag Presentasjon fra konferansen (pdf)

 

Kompetansebygging for deling av forskningsdata

Vi ønsker i vår presentasjon å legge frem erfaringer og tanker om veien videre i arbeidet med kompetanseheving innen deling og lagring av forskningsdata ved Universitet i Oslo (UiO).

Presentasjonen vil fokusere på:

  • Introduksjon til hva vi jobber med og status pr. dags dato.
  • Tilbakemeldinger vi har fått fra kursdeltakere gjennom evaluering av kursene.
  • Videre planer for UiOs kursportefølje.

Stadig flere fagområder beveger seg mot et nytt paradigme av datasentrisk forskning. Samtidig møter forskerne krav om økt effektivitet og samarbeid, og nå nylig krav om at forskningsdata i størst mulig grad skal deles. Gjennom å tilby kurs til ulike grupper ved UiO ønsker vi å bidra til å øke kompetansen og bevisstheten rundt bruk av digitale verktøy og problemstillinger omkring håndtering og deling av forskningsdata.

Arbeidet med kompetanseheving er en del av et pågående prosjekt med mål om å tilrettelegge for deling av forskningsdata ved UiO. Prosjektet i sin helhet bygger videre på funn fra en kartlegging gjennomført ved institusjonen i 2014/2015 og er et samarbeid mellom ulike forskningsstøttefunksjoner; IT (USIT), forskningsadministrasjon (AF) og bibliotek (UB).

Dette prosjektet er tredelt:

  1. Vurdere, og prøve ut lagringsløsninger for aktive data. (USIT)
  2. Etablere opplegg for kompetanseheving (UB)
  3. Etablere informasjonsnettsted3 for deling og lagring av forskningsdata ved UiO (AF)

UB har fått ansvaret for tilrettelegging og kjøring av kurs for ulike målgrupper. Hver av disse har ulike, men til tider overlappende behov. Vårt mål er å skreddersy tilbud som treffer de behovene de ulike gruppene møter i sin hverdag. Ved å gjøre dette sørger vi for at ansatte både i støttefunksjoner og i forskerfunksjoner har den nødvendige kunnskapen som trengs for å følge opp krav fra forskningsfinansiører til deling av forskningsdata; samt at forskere blir bedre i stand til å utnytte mulighetene som ligger i deling av forskningsdata.

Målgruppene for kompetanseheving er:

  • Forskere og stipendiater
  • Prosjektledere
  • Forskningsrådgivere
  • Masterstudenter
  • Bibliotekansatte

Gjennom å trekke inn relevante samarbeidspartnere og gjenbruke materiale fra andre klarer vi å levere kurs på en rekke områder, også der intern kompetanse per i dag ikke er tilgjengelig. Dette gjelder særlig samarbeidet med Software Carpentry der UB i stor grad fungerer som tilrettelegger for kurs, mens kursholderne selv er aktive forskere eller stipendiater. Videre har vi i samarbeid med Digital Curation Center holdt kurs i håndtering av forskningsdata basert på DC101 kurset og vi jobber med å tilpasse dette materialet ytterligere til et «carpentry» format. For forskningsrådgivere har vi holdt et halvdagskurs i datahåndteringsplaner, med fokus på kravene i Horizon2020.

Krav om økt tilgjengeliggjøring av forskningsdata er allerede gjennomført internasjonalt. Ulike grupper møter dette på ulikt vis, fellesnevneren er at det er stort behov for mer kunnskap, både i forhold til hva kravene vil innebære og hvilke muligheter som finnes. Gjennom våre kurs forsøker vi å ruste de ulike aktørene som per i dag er involvert i forskning til å ta kunnskapsbaserte beslutninger og bli kjent med ressurser som finnes, slik at de kan jobbe mer effektivt i sin hverdag.

Baskompetenser i mötet med användere av biblioteketes tjänster

Digitaliseringen av informationsresurser ökar och tillsammans med annan teknisk utveckling skapar det förutsättningar för biblioteksanvändare att utföra fler tjänster själva. Fortfarande sker ändå en betydande del av bibliotekens service i mötet mellan användare och bibliotekspersonal. Universitets- och högskolebibliotek har användare som förväntar sig service och tillgång till information med både hög och låg komplexitetsgrad: från forskaren som behöver hjälp med avancerade sökstrategier till studenten som behöver låna om en försenad kursbok. För universitets- och högskolebibliotek är det av stor vikt hur väl denna service utförs och vilken grad av tillgänglighet som uppnås.

För att tydliggöra vad som menas med god kvalitet i bibliotekets kundservice införde Göteborgs universitetsbibliotek (GUB) ett nytt begrepp, Baskompetenser. Det konkreta utfallet blev ett dokument som heter ”Baskompetenser i mötet med användare av GUB:s tjänster” och godkändes av biblioteksledningen under våren 2012. Det huvudsakliga syftet för dokumentet är att fungera som underlag vid kompetensutvecklingsinsatser och introduktioner av nyanställda. Det innehåller kompetensmål i
– förhållningssätt till servicearbete
– organisationskännedom
– informationssökning
– vetenskaplig kommunikation och publicering
– lånefrågor
– läs- och skrivstöd
– tekniska och praktiska frågor

Vår presentation kommer redogöra för vad Baskompetenserna är och hur de har påverkat GUB:s kompetensutveckling och syn på kompetens inom kunderviceområdet. För att ta reda på vilken påverkan Baskompetenserna har haft dokumenterade vi alla kompetensutvecklingsinsatser som skett på både central och lokal nivå. Vi har också undersökt om Baskompetenserna förekommit i GUB:s strategiska kompetensutvecklingsarbete. Undersökningen har genomförts med hjälp av samtal med nyckelpersoner och en fokusgruppsintervju.

Vi kan visa att det huvudsakliga syftet med Baskompetenserna har uppfyllts när det gäller kompetensutvecklingsarbetet på GUB. Det har medfört en tydligare struktur och underlättat vid utvärderingar. Vidare har det lett till samordningsvinster för organisationen då GUB-gemensamma kompetensutvecklingsbehov har tydliggjorts. Vi kommer visa konkreta exempel på goda insatser som genomförts efter att Baskompetenserna införts.

Att ha infört ett strukturerat sätt att arbeta med kompetensutveckling är viktigt, men vad händer med synen på kompetens inom ett verksamhetsområde när den fastslås i en lista av organisationen? Vi kommer i presentationen problematisera flera fenomen som fortfarande påverkar organisationen. Bland annat har vi funnit tecken på att det påverkar vilken status kundserviceområdet har och synen på bibliotekarien som generalist eller specialist.